I sympati med de grekiska offentliganställda lägger Avbytarbänken ner arbetet i en vecka.

Bloggar igen när grekerna fått vettiga vilkor, alternativt när semesterveckan är slut. Trogna läsare ombedes återkomma på finaldagen, eller kvällen därinnan, då bloggen återigen kommer uppdateras. Samtidigt kan ni passa på att vänja er vid att bloggen inte uppdateras i samma tempo som tidigare. Mer om det senare.

Må väl!

Föga överraskande blir det en femte match mellan Ystad och Drott.

Dagens Seifert var Gunnar. Jonsson dominerade matchen lika stort som Seifert gjorde senast. En jämn och bra insats av Drottarna. Ingen föll ur ramen i dag. Finns det något annat lag i serien som förfogar över fem-sex så skottglada niometare som Drott? Det kan smälla i alla positioner när som helst. Som Per Johansson påpekade så funkar dock Drott bäst när de har kyla och bygger för skott i rätt lägen. Daniel Lindgren borde till exempel byta omgående och inte ta sig med upp i anfallen.

I Ystad såg vi idag den slarvige Hammarstrand som Avbytarbänken tidigare skrivit om. Seifert var mållös (?) i andra halvlek och när då inte Hammarstrand är på topp så vinner inte Ystad. En gåta att Wydmuch inte fick chansen mycket tidigare.

Sista matchen blir lika oviss som de fyra som redan spelats. Ystad har fördel av hemmaplan, vilket innebär att Drott måste vara minst ett par bollar bättre spelmässigt. Avbytarbänken tippar ändå Drott. Det är dax för Ystad att komma in i sin obligatoriska svacka.

Till sist några rader om domarinsatsen. Väldigt inkonsekvent. Slutligen fick inget lag fördel, och det är huvudsaken, men ibland blåstes frikast när spelare snubblade och ibland uteblev frikasten vid solklar kontakt. Båda lagen var minst sagt frustrerade vid flera tillfällen.

Några reflektioner från första halvlek

Hur kan domarna undgå att blåsa av när Nielsen får bollen i ansiktet. På returen får Seifert öppet mål eftersom målvakten är ur spel.

Om Drott ska åka på en tvåa varje gång de är i närheten av ansiktet så kanske det vore idé att plocka av Ystadpågarna för det uppenbara spelet mot ansiktet.

Verkar vara lika svårt i Halmstad att trycka på musikens stoppknapp när motståndarna går till anfall som det är i Kristianstad.

Övertramp på kantspelare i fina lägen. Var finns känslan?

I Hallandsposten gnäller en spelare över svinigt spel från Drott sida. Spelaren i fråga är Sebastian Seifert, som själv stått för säsongens fulaste tilltag.

”Tycker han spelar som en djävla kärring, filmar hela tiden och gnäller. Jag är så trött på honom”, säger Seifert till HP. 

Avbytarbänken har visserligen varit inne på samma linje som Seifert vad gäller Mattssons filmningar och gnäll, men är det något lag som spelar svinigt så är det Ystad. Och vad gäller gnäll så är inte Seifert guds bästa barn.

Vem som har rätt eller fel får tittarna bedöma. Som objektiv åskådare tror Avbytarbänken på en tuff fight där domarna måste vara hårda och konsekventa om det inte ska spåra ur.

Elitserien säljs ut till ett stort internationellt företag. Bra? Troligen.

Namnet Elitserien är inte på något sätt heligt och visst vore det bra med ett eget namn på högsta serien. Fortfarande har ju en del reportrar problem att säga rätt namn till rätt liga.

Tror inte man ska stirra sig blind på försäljningssumman. 25 miljoner blir inte många pengar till varje klubb, men det kanske inte är där som pengarna ska pumpas in. Använd istället miljonerna till att utveckla handbollens varumärke. Anställ en (till?) driftig marknadsförare på förbundet. Köp tv-reklam i de lokala tv 4-sändnignarna och promota handbollen fullt ut. Så länge försäljningen inte innebär restriktioner i sponsorförsäjlningen så kan elitklubbarna ordna sina egna pengar. Har, i stort, fungerat hittills.

Nu återstår namnet. Geely league, Spyker series, Kempa league, McDonaldsligan?

Ett år sedan Avbytarbänkens första inlägg. Det har hänt en del sedan dess.

462 inlägg har det blivit. Både längre och kortare. I takt med ökat läsarantal har även kommentarerna ökat. I dagsläget 596 åsikter om inläggen.

Idag dök det även upp en ny kategori på bloggens vänstra sida. Under Tidigare år kan man idg läsa Avbytarbänkens första inlägg.

Bloggen Sturmerfoul har tidigare påstått att bloggarna startades samtidigt. Lundabloggaren firade dock ett år för ett bra tag sedan så Avbytarbänken funderar på hur det går ihop?

I vilket fall. När Avbytarbänken startade fanns någon enstaka blogg som inte var en spelarblogg. Idag finns ett tiotal och den som vill kan läsa om handboll varje dag.

Spelare, publik och tv-tittare kastas mellan hopp och förtvivlan i matchserien mellan Ystad och Drott.

I början av andra halvlek var Avbytarbänken beredd att ställa sig i skamvrån och ge Ystad all chans i världen att ta serien med 3-1 i matcher. I slutet av matchen kan Avbytarbänken ändå stå för sitt ursprungstips. Det kan bli Drott i final. Å andra sidan kan det lika väl bli Ystad och båda lagen hade även kunnat vinna serien med 3-0. Oerhört jämnt och ovisst.

Hasse Karlsson är inte Avbytarbänkens favorit i sitt sätt att spela handboll. Han får visserligen mycket stryk men hade han tagit hälften av så mycket stryk som han ger sken av, genom att ligga kvar efter majoriteten av situationerna, så hade han inte varit kurant nog att spela många matcher per säsong. Vad man ändå får ge Hasse är hans oerhörda kämpaglöd. En spelare som valts bort inför nästa säsong strider mest på planen för att klubben ska ta sig till Malmö Arena.

En annan spelare som ger sken av att ta stryk är Michael Mattsson. Han verkar ha smittats av Stenbäcken, Warvne och Bliznac som tidigare hade en ovana att slänga bak huvudet varje gång en försvarare träffade i närheten av ansiktet. Mattsson har sin egen taktik. Först en whiplash, följt av döende svanen och en hög på golvet. Stå upp istället. Utvisningarna kommer ändå, och som spelare får man mer respekt.

Seifert måste ha seriens snärtigaste arm. Det är inte ofta han kommer i fart, men ändå smäller det rejält bakom målvakterna. Årets mål, som Blomqvist ville ha det till, är verkligen att ta i men Seifert bär fram sitt Ystad i denna serie.

Ekh har i sin blogg en pågående omröstning om Elitseriens nummer ett på vänstersex. Avbytarbänken vill tillföra kandidater.

På tidigare positioner har läsarna kunnat rösta på ett helt koppel kandidater. På vänstersex har antalet alternativ bantats till fyra. Dessa fyra är Tholin, Lövgren, Robert Johansson och Philip Nilsson. Kanske finns seriens bästa vänsterkant bland dessa, men Avbytarbänken saknar minst ett par namn.

Positionen i fråga känns denna säsong  ganska svag. Ingen spelare har stått ut på ett extraordinärt sätt. Just därför borde det finnas plats för fler kandidater. Avbytarbänken vill föra fram två.

Niklas Gudmundsson i Lugi är fröjd att se. Har visserligen varit skadad men tillhör ändå toppen i positionen. Har dessutom ett större register än de flesta kantspelare i serien.

Charlie Sjöstrand i Alingsås hade i många andra lag spelat mer än han gör i Alingsås. Den delade speltiden ligger Sjöstrand i fatet, då antalet mål blir färre. Även Sjöstrand har ett bra mycket bredare register än t.ex Tholin och Lövgren.

Kanske finns det fler som borde vara valbara. Att Avbytarbänken gör ett inlägg i egen blogg istället för kommentar hos Ekh beror på att en kommentar i så fall hade hamnat under ett inlägg som handlar om något helt annat. Ungefär samma personer läser bloggarna och inlägget här får därför samma innebörd.