Massor av folk i Malmö arena, vilket ger ett förljuget publiksnitt.

8000 biljetter sålda, och de båda hemmalagen får båda tillgodoräkna sig den stora publiksiffran. Malmö går från drygt 1100 åskådare i snitt till 1915 personer. Ystad toppar plötsligt publikligan när de får en snittpåslag på nästan 600 personer.

HEH och handbollsförbundet slår sig gärna för bröstet och påvisar en stor publikökning i Elitserien. Ökningen finns där, men beror som Avbytarbänken tidigare skrivit mest på att Kristianstad ersatt Tumba.

De 8000 åskådarna i Malmö Arena blev plötsligt 16 000 i snittstatistiken. Med samma resonemang skulle hemmalaget i sm-finalen vinna publikligan varje säsong.

Avbytarbänken har tidigare tagit ganska lätt på kritiken mot Kjell Eliasson. Nu börjar åsikten dock ändras. Varför är det alltid delagat Eliasson som hamnar i blåsväder?

Matchdelegatens uppgift är att hjälpa domarna att upprätthålla bänkdisciplinen. Inga problem så långt. Problemet uppstår istället när var och en av delegaterna själva ska tolka situationer på bänkarna och utdela straff därefter. Domarna på plan dömer efter regelboken. Delegaterna efter eget tycke.

Kristianstads Erik Dokka Haug fick i går en extra, och sin tredje, tvåminutare för att ha slagit näven i väggen. Eliasson reagerade och Dokka fick sätta sig på läktaren. Är det verkligen den typen av situationer som delegaten ska koncentrera sig på? Knappast.

Ledare som ständigt gnäller och använder ett språk som inte hör hemma i en handbollshall ska givetivis åthutas. Spelare med mycket adrenalin som reagerar på en utvisning genom att slå i väggen ska inte straffas, såvida förseelsen inte upprepas. Riktas inte ilskan direkt mot domaren så blunda istället. Handbollen gynnas inte av övernitiska delegater.

Att Eliasson återigen hamnar i skottgluggen är resultatet av tidigare kontroverser. Han är dock relativt ensam om att få denna typ av kritik. Övriga delegater verkar komma undan med hedern i behåll. Å andra sidan verkar domarna, frånsett Sandblom/Jansson, vara nöjda med Eliasson.

De som utövar sporten drar således åt rakt motsatt håll än de som ska döma sporten. Mitt i tumultet sitter SHF. Där görs som vanligt ingenting. Frågan är om det finns något annat förbund som är så dåligt skött som just Svenska Handbollförbundet.

När säsongen är slut måste berörda parter sitta ner och diskutera problemet. Eliasson, domare, SHF och representanter från Elitseriens tränarkår. 

Avbytarbänken föreslår en enkel lösning som troligen skulle gynna alla parter. Låt Eliasson fortsätta leda domarna, men utan att vara delegat på arenorna.