Avbytarbänkens åsikter kring handbollens reglemente går vidare. Denna gång till en av handbollens ytterligheter - kantavslutet.

Eller kanske snarare kantförsvararna. Då och då inträffar situationen att en kantspelare i sitt inhopp slår ihop sina ben eller fötter med kantförsvararens ben. Efter en stunds tvekan, känns ibland som en evighet, tar domaren sitt beslut. Inte sällan blir det straff, men ibland blåses det istället för offensiv foul. Avbytarbänken hävdar att de flesta av dessa offensiva avblåsningar är felaktiga.

Straffkast ska utdömas så fort ettaförsvararen genar i målområdet eller har en fot på eller innanför sexmeterslinjen. Oftast döms oxå straff i dessa lägen. När ettaförsvararen inte täcker innanför är det upp till domaren att bedöma om försvararen är på plats i tid, och då blir "påhoppad" av anfallaren. Det är i denna situation som avbytarbänken anser att domaren ofta gör fel, vid offensiv avblåsning.

Regel 8:2 b lyder

" Det är ej tillåtet att med armar, händer eller ben spärra* motspelare eller att knuffa bort honom"

Således är det inte tillåtet att försvara med benen. Varje gång en ettaförsvarare tar ett långt steg och den ovan beskrivna krocker sker ska alltså straffkast utdömas. Om foten placeras utanför kroppens bredd (ett utsträckt ben) så används benet som försvarsmedel, vilket inte är tillåtet. Enda gången situationen kan ge offensiv foul är således när försvararen är helt på plats, med båda fötterna.

*Notera att ordet spärra inte bara ska läsas som en spärr á la mittsex. (Avbytarbänkens anmärkning)